Gotlands Elnät AB planerar att bygga:
Ny 145 kV-högspänningsledning från Stenkumla via Bäcks (Visby) till Slite samt
del av en ny 145 kV-högspänningsledning från Stenkumla via Roma till Slite.
I början av 2024 bjöd Gotlands Elnät in till samråd med myndigheter, markägare, boende och andra berörda för att samla in synpunkter och information om den planerade byggnationen. Utgångspunkten för de stråkalternativ som presenterades var att följa befintlig infrastruktur så långt som möjligt för att ta hänsyn till boende i området samt markanvändning och planerad utveckling.
Efter vidare utredning gjordes mindre justeringar av stråken, delvis utanför de föreslagna stråkalternativen. Vi genomförde därför ett kompletterande samråd till berörda markägare och myndigheter utan annonsering till den bredare allmänheten under augusti 2024.
Den sträckning som slutligen valdes och finns beskrivet på projektsidan omfattade dessa mindre justeringar. Ansökan om nätkoncession för linje (tillstånd) skickades till Energimarknadsinspektionen (Ei) i början av 2025.
För att säkerställa att vi når ut till en bredare allmänhet och att andra berörda har möjlighet att lämna synpunkter utökar vi nu inbjudan till det kompletterande samrådet, som gällde några mindre justeringar av stråket.
Samrådet sker skriftligt och du har möjlighet att lämna in ett skriftligt yttrande som därefter kommer beaktas. Yttrandet kommer besvaras i samrådsredogörelsen om ingår i vår ansökan om nätkoncession.
Ei handlägger för närvarande ansökan och kommer efter komplettering att skicka ut den på remiss till berörda sakägare.
Du är välkommen att lämna ditt skriftliga samrådsyttrande senast 15 augusti 2025 till
Underlag för kompletterande avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken av ett reviderat utbyggnadsförslag för 145 kV kraftledningar Stenkumla – Slite.
De mindre justeringar som ingår i det kompletterande samrådet ligger utanför de stråkalternativ som ursprungligen presenterades.
Vid stationen i Stenkumla justerades bufferten ca 100 m norrut för en bättre anslutning till stationen. Justeringen gjordes på samma fastighet där stråket var beläget sedan tidigare.
Vid Bäcks station har stråket justerats ca 100 m österut för en bättre anslutning till stationen. Justeringen gjordes på samma fastighet där stråket var beläget sedan tidigare.
I höjd med väg 143 har en justering gjorts upp till 160 m österut om en sträcka på ca 750 m för att undvika påverkan på en kulturlämning (kalkugn). Denna justering berör två fastigheter som även blev berörda i det tidigare samrådet.
Mellan Graute och Ösarve justerades stråket med en skarpare vinkel in mot befintlig ledningsgata för att undvika ett planerat naturreservat med identifierade höga naturvärden och ett stort kluster av fornlämningar.
Samråd innebär att berörda och intresserade får vara med vid planeringen inför nybyggnationen av kraftledningen genom
att lämna synpunkter och annan information som kan vara relevant för att nybyggnationen ska bli så bra som möjligt för alla.
I samrådshandlingen redogörs bakgrunden till projektet, tillståndsprocessen, ledningens utformning och lokalisering, förutsättningarna i landskapet, förväntade miljöeffekter av ombyggnationen och det fortsatta arbetet som kommer att ske.
Projektet har varit öppet för samråd 4 januari – 22 februari. Öppet hus hölls den 24 och 25 januari. Nu pågår arbete med att sammanställa yttranden i en samrådsredogörelse och arbeta in dem i kommande miljökonsekvensbeskrivning.
Efter att samråd har genomförts kommer en samrådsredogörelse att upprättas. Därefter beslutar Länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan eller ej. I detta projekt har Geab själva antagit att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en specifik miljöbedömning och en större miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att genomföras.
Den MKB som upprättats utgör tillsammans med samrådsredogörelsen bilagor till den tillstånd / koncessionsansökan som skickas till Energimarknadsinspektionen (EI). I samband med handläggningen skickar Ei ärendet på remiss till samtliga berörda. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession ska erhållas.
De stråk som visas på kartorna är bredare än den planerade ledningens faktiska ledningsgata.
Tre stråkalternativ har identifierats från Stenkumla via Bäcks till Slite (1-3 i kartbilden) och fyra alternativ (A1-A4 i ) för anslutning till stationsområdet i Stenkumla. Stråkalternativen A1-A4 kan kombineras med var och en av stråkalternativen 1–3.
Klicka på bilden för att förstora
Vid val av stråkalternativ 1, 2 eller A4 kommer den planerade ledningen att sambyggas med del av ny 145 kV-ledning från Stenkumla via Roma till Slite. Detta innebär att två ledningar kommer att byggas i samma stolpkonstruktion för att minimera markintrånget.
Klicka på bilden för att förstora
Utgångspunkten vid framtagandet av de alternativa stråken har varit att följa befintliga infrastrukturstråk och att säkerställa att det inom stråken går att finna ledningssträckningar som tar hänsyn till de boende i området, samt är förenliga med de planer som berörs. Den gällande markanvändningen och den planerade utvecklingen enligt gällande översiktsplaner har beaktats.
Vid planeringen har hänsyn tagits, så långt det är möjligt, till kända och skyddsvärda natur- och kulturobjekt. Utgångspunkten för alla alternativ har varit den planerade stationen vid Stenkumla som är sydväst om Visby, och slutpunkt vid den planerade stationen i Slite.
Den nya 145 kV-ledningen planeras som luftledning. Med säker tillförlitlig teknik och lång livslängd är luftledning det förordade teknikvalet. Valet baseras på såväl regelverk, ekonomi och miljö.
Markförlagd kabel på denna spänningsnivå är betydligt dyrare, driftstörningar blir oftare mer komplicerade att åtgärda och det tar längre tid att reparera jämfört med luftledning. Gotlands Elnät kommer därför inte att utreda detta alternativ ytterligare.
Den nya 145 kV-ledningen planeras som luftledning. Ledningsgatans bredd i skog kan variera beroende på ledningarnas utförande och om de byggs parallellt med befintlig ledning. I möjligaste mån föreslås kraftledningen att samlokaliseras med befintlig infrastruktur där det är möjligt.
Den vanligaste typen av stolpe för regionnätsledningar är portalstolpar i trä, men valet här blir troligen stolpar av kompositmaterial. Det kan dock bli aktuellt med annat material eller utförande. Överföring av el sker i vanliga fall via tre faslinor, men för det här projektet kommer det vara sex faslinor. Faslinor kommer att vara i aluminiumlegering.
Höjden på stolparna beror på landskapets topografi och stolparnas inbördes avstånd. Avståndet mellan stolparna beror i stor utsträckning på den aktuella terrängen och topografin. Där ledningarna byter riktning används vinkelstolpar som beroende på vinkelns storlek samt markförutsättningar kan vara något kraftigare. De kan ha förstärkt grundläggning, flera stolpben och vara försedda med staglinor. Vid korsningar med andra ledningar eller vägar kan ledningsstolpar bli högre.
De stråk som visas på kartan är bredare än den planerade ledningens faktiska ledningsgata.
Enligt Region Gotlands översiktsplan, Bygg Gotland 2010–2025, anges att utbyggnaden av elnätet ska göras med hänsyn till människor, natur- och kulturvärden och det existerande landskapet. Ledningsnätet ska planeras för att uppnå optimala samexistens avseende ledningar, stolpar och landskapsbild. Region Gotland anser att befintliga ledningsgator bör användas i så stor utsträckning som möjligt. I de flesta fall kommer dock befintliga ledningar behöva vara kvar vilket innebär en breddning av befintlig ledningsgata.
Det pågår arbete med att ta fram en ny översiktsplan som ska gälla fram till år 2040. Planen är ute på remiss och ännu inte antagen. Samrådsförslaget för den nya översiktsplanen tar upp många saker bland annat planer för friluftsliv, elektromagnetisk strålning och hur viktigt det är att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Utöver detta anges vikten av att bevara och utveckla en mångfald av kulturmiljöer men även att bedriva ett hållbart brukande av naturresurser för att säkra den biologiska mångfalden.
Projektets samhällsnytta är stor för Gotlands elförsörjning och möjligheten att minska beroendet av fossila bränslen.
Klicka på bilden för att förstora
Stråkalternativ 1
Stråkalternativet är ca 37 km långt och berör fem värdetrakter för barrskog, fyra områden med miljökvalitetsnormer, ett natura 2000-område, fyra naturreservat, tolv nyckelbiotoper, tre objekt med naturvärden, ett Ramsar-område, fyra områden av riksintresse för naturvård, tre områden med skogligt biotopskydd, tio sumpskogar, ett vattenskyddsområde, åtta områden som ingår i våtmarks-inventeringen, tre områden som anses som värdekärnor för ädellövträd, sexton områden som inventerats i ängs- och betesmarksinventeringen.
Stråkalternativ 2
Stråkalternativet är ca 35 km och berör fem värdetrakter för barrskog, fyra områden med miljökvalitetsnormer, fyra natura 2000-områden, fem naturreservat, ett naturvårdsavtal, tolv nyckelbiotoper, fem objekt med naturvärden, ett Ramsar-område, fyra områden av riksintresse för naturvård, ett område med skogligt biotopskydd, fem sumpskogar, ett vattenskyddsområde, fem områden som ingår i våtmarks-inventeringen, två områden som anses som värdekärnor för ädellövträd, sjutton områden som inventerats i ängs- och betesmarksinventeringen.
Stråkalternativ 3
Stråkalternativet är ca 33 km och berör fem värdetrakter för barrskog, fyra områden med miljökvalitetsnormer, fem natura 2000-områden, fem naturreservat, tolv nyckelbiotoper, fyra objekt med naturvärden, ett Ramsar-område, fyra områden av riksintresse för naturvård, två områden med skogligt biotopskydd, två sumpskogar, ett vattenskyddsområde, fyra områden som ingår i våtmarks-inventeringen, ett område som anses som värdekärna för ädellövträd, arton områden som inventerats i ängs- och betesmarksinventeringen.
Landskapet karaktäriseras av ett böljande och småkuperat till flackt landskap med mycket skog. I området finns även flera kultur- och fornlämningsområden och skyddade områden som även de ger sin prägel på landskapet. Exempelvis gamla byar, vägar som slingar sig fram eller gravhögar från vikingatiden.
Fuktig eller blöt mark förekommer, och ett antal naturliga eller dikade vattendrag kommer passeras. Inga stolpar placeras i eller direkt intill vattendrag eller diken, och stor hänsyn kommer att tas till dessa områden för att undvika skador.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och detaljprojektering kommer att utgå från genomförda inventeringar och utredningar för att minimera påverkan på naturmiljön.
Projektet bedöms medföra en potentiell negativ påverkan på naturmiljön och den biologiska mångfalden.
Läs mer om förutsättningar och effekter på naturmiljön i samrådshandlingen
Gotland är ett område där många fynd av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar upptäckts och dokumenterats. Inom eller intill de alternativa stråken finns ett antal kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.
För att lokalisera kända lämningar, dokumentera nya lämningar och områden med risk för idag okända fornlämningar har en kulturvärdesinventering utförts. En arkeologisk utredning steg 2 i form av sökschakt eller motsvarande kan komma att behövas i ett senare skede i det fall länsstyrelsen beslutar om en sådan är nödvändig.
Projektet bedöms medföra en potentiell negativ påverkan på kulturmiljön då stråkalternativen korsar flera fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.
Läs mer om förutsättningar och effekter på kulturmiljön i samrådshandlingen
Samtliga stråkalternativ berör två områden av riksintresse för friluftsliv. Dessa områden är Follingbohöjdens friluftsområde och Hejnum hällar med omnejd. Follingbohöjdens friluftsområde beskrivs som värdefullt för bland annat naturupplevelser, mountainbike och promenader.
I Hejnum hällar med omnejd anges att området utgör en unik företeelse i gotländsk natur. I området finns både Gotlands största sammanhängande våtmarksområde och Gotlands största sammanhängande hällmarkskomplex. Det finns många stigar i området för vandring, strövande eller promenader.
Hela Gotland täcks även av riksintresse för rörligt friluftsliv.
Den nya ledningen planeras med stor hänsyn till natur- och kulturvärden samt till friluftslivets intressen. Även om områdena korsas av ledningen, så bedöms inget av områdenas kärnvärden att bli skadade.
Landskapet där ledningen passerar är flackt till småkuperat och har präglats av det jord- och skogsbruk som bedrivs. Den långa mänskliga närvaron har gjort sitt avtryck på landskapet. Avtrycket består bl.a. av gamla byar, vägar som slingar sig fram och gravhögar från vikingatiden.
Landskapsbilden blir påverkad då skog kommer att avverkas i samband med att ledningsgata ska etableras och att stolpar blir synliga på åkrarna. Ledningen kommer dock synas mindre i skogen vilket innebär, trots att viss skog kommer avverkas, att påverkan på landskapsbilden är mindre där än ute på åkrarna.
Den utformning av kraftledningen som väljs kommer också påverka synintrycket då en typ av stolpe är låg och bred och andra stolpar är höga och smala. Den breda och låga stolpen kommer inte att synas lika mycket men tar mer mark i anspråk. Den höga och smala stolpen kommer synas mer men tar mindre mark i anspråk.
Den potentiella påverkan som alternativen har på markanvändningen skiljer sig åt beroende på vilket alternativ som väljs.
Läs mer om förutsättningar och effekter på landskapsbilden i samrådshandlingen
Gles- och obebyggda områden utgör merparten av ledningssträckningen. Fem bostadshus finns dock inom ett avstånd på ca 60 meter från mitten av något av stråkalternativen. Tre bostadshus är belägna ca 46 meter från mitten av stråkalternativen, ett av bostadshusen är belägen intill A1-A3, ett av bostadshusen är belägen intill stråkalternativen 1–2 och ett bostadshus intill stråkalternativ 3.
I samband med detaljprojektering och slutlig placering av stolpar och ledning tas hänsyn till de förväntade magnetfälten och påverkan på boendemiljön bedöms därmed som liten.
Byggtrafik och bullrande arbeten kan komma att påverka boendemiljön under själva byggtiden.
Byggnation och drift av den nya ledningen bedöms medföra en liten till obetydlig negativ påverkan för boendemiljön.
Läs mer om förutsättningar och effekter på boendemiljön i samrådshandlingen
Projektledare på Gotlands Elnät är Paul Hines. Till sin hjälp har han flera av Geabs medarbetare från elnät och marknad.
Projektledare Paul Hines, Gotlands Elnät
Gotlands Elnät har också anlitat några konsulter för specialisthjälp i projektet:
Frågor om projektet skickas till:
Kapacitet Gotland är ett projekt för att modernisera det centrala elnät på ön, totalt investerar Gotlands Elnät cirka 2 miljarder kronor.
Gotlands Elnät planerar att bygga två nya parallella 145 kV-ledningar mellan Hemse och Näs.
Gotlands Elnät planerar för om- och nybyggnation av befintlig 70 kV-ledning mellan Ygne och Hemse samt en framtida spänningshöjning till 145 kV-ledning.
Gotlands Elnät planerar att förnya elnätet i Stenkumla–Västerhejde för ökad överföringskapacitet, leveranskvalitet och driftsäkerhet.
Om cookies: Vi använder cookies för att förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om hur du hanterar cookies.
